taxman

Såg precis på det nya programmet på TV4, Spårlöst.
Herregud, det väckte många frågot i mig, frågor som jag aldrig tidigare har tänkt på.
Har mina föräldrar försökt hitta mig?
Tänker dom någonsin på mig?
Skulle dom vilja träffa mig?

Så nu sitter jag här och gråter, jag vet inte varför, det bara rinner i mitt ansikte...




Jag har många gånger funderat på om jag någon gång ska leta upp mina föräldrar, men det har alltid känts
som att den tanken inte kommer att bli verklighet..., jag är antagligen för lat.
Efter att ha sett dethär programmet så är jag mer beslutsam än någonsin att jag ska leta upp dom.., kanske inte just precis nu, men jag ska träffa dom innan jag dör.


Känslorna i kroppen slits mellan kärlek och hat
Orden som rinner ut på pappret är helt knasiga
Jag vet inte ens vad jag själv tänker
En obeskrivlig känsla


Mitt liv är långt ifrån över
En dag ska jag nå mina drömmars mål
Det är mina tankars garanti

Nu ska jag sova, godnatt