taxman

Det var jobbigt med blogg. Nu har jag inte skrivit på några dagar och det gör mig lite smått nervös och stressad faktiskt. Så det här med att skriva blogg kanske inte riktigt är min grej ändå. Jag ska inte ta bort min blogg. Nu ska jag bara skriva när jag verkligen vill skriva och då ska det vara för min egna skull och ingen annans.

Love, Peace

Hej hej hej, jag är bara 14 år kom och se på mig, kom och ta på mig!
Okej, jag har fått denna vackra låt på hjärnan... :/

Igår kom min kära "älskling" hem, höhö det var kul :)
Han är lite knasig men jag tycker om honom ganska mycket ändå.

Nu är nu och jag har fått honom att städa, jag känner mig så stolt!
Jag har skrikit saker som -städa din jävla idiot! -STÄDA! STÄDA! STÄDA!
Det är kul att leka minidiktator :)


Nu blir det plugg, Kultur och idéhistoria!

Mhö! Jaa, men bra Dannie, Mhö! det är ju en jättebra början på ett blogginlägg, vad stört egentligen.
Är mhö ens ett ord? I don´t think so

Idag så hade vi förberedning inför svenska B nationella prov, den muntliga delen. Det var jag och tre tjejer från min klass i en grupp. Vi kommer in i klassrummet och lägger märke till att våran lärare har en liten lärarkandidat med sig. Det konstiga med detta är att vi lägger märke till honom, men eftersom han väljer att inte presentera sig så blir han ignorerad av både oss och våran lärare, jag tyckte det var urkul. Anyways, jag satte mig brevid honom och jag kunde inte bestämma mig om han var söt eller inte. Sen var det självklart svårt för mig att göra denna bedömmning eftersom att jag bara såg honom i ögonvrån. Vi kör igenom hela lektionen och till slut frågar våran lärare
-Har ni några frågor?
Channette räcker upp handen och säger
-Jaa detta har egentligen inte med dethär att göra, men vem är mannen som du har med dig?
skratt, hahahohihhiahaha, lärarkandidaten svarar
-Äntligen, jag heter Daniel

Då kunde jag äntligen kolla in honom ordentligt. Fint hår, otroligt fina ögon, lite skäggstubb(så sexigt) om jag mins rätt så var kläderna snygga också, men. Ett stort MEN, när han log så förstördes bilden...., hans framtänder var snea och jag tänkte shit dethär kan inte vara sant. Sen stängde han munnen och han var snygg igen!

Sedan när vi fyra fnittriga tjejer går ut från klassrummet så säger Jessica
-Jag vet vem han är. Han brukade åka samma buss som mig när jag bodde i Hällby. Jag visste inte vad han hette, men han kallades RÖV!

Då sjönk han igen.., så min slutsats på om han var snygg eller inte finns det inget svar på., men jag kan säga sähär, jag har lärt mig att även den vackra svanen kan ha en liten ful anka i sig.

storken är inte svart

Livet forsätter alltid ellerhur?
Igår när Sebbe skulle åka ifrån mig ännu en gång så blev allt fel.., jag blev på något konstigt sätt sur.
Jag vill inte vara sur på honom, men nu för tiden så blir jag det så himla lätt. Iallafall, jag blev sur och ville inte pussa honom hej då, självklart gjorde min avvisning honom ledsen. Då blev jag ännu argare för jag tycker aldrig att han har en anledning till att vara ledsen på mig. Japp , jag är så dum i huvudet. Jag vet inte vad det är som gör mig så sur och arg, men det är något med Sebbe som retar upp mig så in i bomben!
Äsch, man kanske bara ska låta det vara.., låta livet gå vidare liksom.
Idag så är det bra mellan oss igen, är det inte konstigt?


I helgen så ska jag och Sebbe sova i bilen, någon som har erfarenhet av detta?
The Beatles är bra musik

Hemma från skolan.., hungrig som en gnu och smärta i magen. Jag dansade för mycket i onsdags så jag har träningsvärk..

Joo, det var så att jag och några kompisar var ute på krogen i onsdags. Jag är ju inte den som festar på en vardag, men när ens kompis fyller 18 så har man typ inget val.
Vi hade det så kul trots att vi var hur trötta som helst.
Under kvällen så hände det många roliga saker.
*Gaywomen kom och livade upp stämmningen
*Kakor är den nya grejen!
*Lejonkungen på isländska
*Harry Potter The Musical
*Dans till en grym trubadur
*Gratis

Så otroligt kul. En tjej i min klass jobbar på Harrys så hon fixa in oss gratis + att vi slapp betala garderoben, så underbart! Sen så fick jag en drink av Anna, hon ville tydligen inte ha mer sa hon. När jag sitter på en soffa och dricker så petar en vakt på mig. Jag bara vadå? han bara eh det låg en 20-lapp på golvet. Självklart tog jag emot pengarna. Senare så bjöd Gabbe mig på en cider, så snällt.
Så lyckad utekväll, första gången jag verkligen har tjänat på att vara ute på krogen.


Okej jag vet att detta var typ värsta fjortisinlägget, men lite sånt är alltid kul att skriva om.., och om ni är lite som jag så tycker ni säkert om att läsa det ibland också :)

När jag började blogga förra veckan så tänkte jag inte så mycket på vad jag ville skriva eller vad jag ville få ut till folket. Jag har fortfarande inte kommit på det. Just nu så är det bara så skönt att skriva varje kväll.
Så för att göra det klart för alla så kommer jag att skriva om mitt liv, dikter och knasiga saker som jag ibland råkar tänka på.


Idag tänkte jag skriva lite om att jag vill ha barn.
Jag är 18 år, 19 i januari och jag känner mig ibland riktigt mogen. Inte bara för att skaffa barn, mogen för livet i största allmänhet bara. Egentligen är jag nog lika dum och förvirrad som många andra ungdomar.
Okej, men åter till att jag villa ha barn.
Det var några veckor sedan dessa känslor väcktes till liv inom mig och nu så har de bara växt sig starkare och starkare. Den största anledningen till att känslorna har blivit så starka tror jag är att Sebastian, min pojkvän är i lumpen och det är en otroligt stor förändring i vårat förhållande.
Innan lumpen så var vi tillsammans varje dag och sov med varandra varje natt. Det har vi gjort sen vi blev tillsammans för ett år sedan, så förstår ni att det är en stor förändring?
Sen han ryckte in den 27 juli så har jag mått riktigt dåligt. Så dåligt att jag har gjort en del saker som jag aldrig trodde att jag skulle göra.
Anyways, nu när jag verkligen vill bli med barn och allt känns så rätt så vill inte Sebastian. Eller han vill och han har sagt att han känner sig redo både på det fysiska och psykiska planet, men inte på det praktiska planet.
Jag förstår honom, att skaffa ett barn är en stor livsförändring.
Jag vet att vi är för unga, jag vet att det kommer att bli svårt, jag vet att det är bättre att skaffa karriär först, jag vet att ett barn är en människa och inte en sak.., men trots att alla argument är emot mig så finns det ändå en känsla i mig som skriker att jag är redo och att Sebastian är den rätta att skaffa barn med!
Känslor ljuger väl inte, eller?

Som sagt, det är skönt att skriva av sig även om det kan bli lite hoppigt i texterna och så. Jag ska försöka bli bättre på att uttrycka mig i ord.

Tonvis med plugg, äcklig smak i munnen, hungrig, kåt.., och ingen pojkvän som håller om mig.
Varför finns lumpen? det är verkligen en plåga att vara en stackars flickvän med en knasig pojkvän som är 50 mil bort och leker krig i skogen.

det tär på en kan jag säga, jag har ingen aning om vi kommer att klara detta.., vi bråkar så mycket.
Ibland så är det svårt att säga till dig vad jag verkligen känner, men jag försöker för jag vill inte ljuga eller dölja något för dig, min prins.




jag vill ha barn

Söndagkväll, ännu en gång så har helgen gått fort..

fredag
Allt började med ett bråk om barn
ett litet fjuttigt bråk om allt
jag ville egentligen inte bråka
ville du bråka?
jag kan fortfarande känna känslan i kroppen
när du lämnade smörgåsar vi min säng
och sedan bara vände ryggen till och gick
jag har aldrig kännt mig så ensam..

några timmar av gråt och hål i hjärtat
så tog jag modet till mig och tog bussen till grannstaden
sms på bussen fyllda av hatisk kärlek
pling! bussen stannade och jag gick av
steg av stress
jag har aldrig varit så nervös

jag hade alla dina saker i två konsumkassar
så fort jag såg dig så fylldes de fyra ögonen av rädsla
skrik med gråten i halsen
jag tyckte att jag hade så rätt
jag hatar att jag älskar dig

efter en timma, ensam igen
allt var okej
dagen gick
du skulle komma till kvällen
vad hände?
klockan slog 17.30 är inte det kväll?
du kom inte
klockan 20 kom du, kniv i hjärtat
du visste att jag var ledsen
ändå så visade du inga känslor

vi la oss på min säng
du märkte att jag var sur, arg och ledsen
jag trodde att du skulle säga förlåt direkt
du visste varför jag var ledsen på dig
men inget förlåt
jag fick istället höra ord som jag inte ville höra
du hade ingen rätt till att vara arg på mig!
tillslut så fick jag mitt förlåt

kärlek, lyckorus och glass
godnatt